Skip to content

Elektroniska signaturer

Sverige ändrar grundlagen för att tillåta e-signering av regeringsbeslut

Nu kan även de högsta beslutsfattarna i Sverige e-signera dokument på jobbet. Den 1 januari 2023 trädde grundlagsändringen i kraft som innebär att det blir möjligt att hantera och signera regeringens beslut digitalt. Och med det har e-signering i Sverige tagit ett nytt steg.

Den 23 november 2022 godkände Sveriges riksdag ändringar i grundlagen som innebär att det blir möjligt att hantera och signera regeringens beslut digitalt.

Förändringarna, som trädde i kraft den 1 januari i år, rör 7 kap. 7 § regeringsformen där det står: ”Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar”.

Ersätter tidigare krav på signering med penna på papper

Egentligen var det inget som ogiltigförklarde e-signering av författningar och regeringsbeslut i den tidigare formuleringen. Det stod inte uttryckligen att regeringens dokument var tvunga att undertecknas med penna på papper. Ändå har de flesta juridiska experter tolkat det som att bläcksignaturer är ett krav. Så för att inte riskera att e-signera beslut under till viss del osäkra former, har penna och papper ansetts vara den enda möjliga metoden.

Vad innebär ändringen av kravet för underskrift av regeringsbeslut?

Ändringen i regeringsformen innebär att s.k. teknikneutrala metoder för att signera dokument nu tillåts. Det betyder att Sveriges regering och riksdag kan använda sig av antingen penna på papper, elektroniska signaturer eller annan potentiell framtida teknik – förutsatt att de höga säkerhetskraven uppfylls. 

Varför ändrades grundlagen för att tillåta e-signering av regeringsbeslut?

Målet med regeringens digitaliseringspolitik är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Därför ska digitala arbetssätt vara förstahandsvalet i offentlig verksamhet, vilket det dåvarande kravet på underskrift av regerinsbeslut inte tillät.

Processen med att undersöka förutsättningarna för e-signering av regeringsbeslut inleddes i maj 2020. En särskild utredare kom fram till att regeringsformen faktiskt krävde att regeringsbeslut måste undertecknas med penna på papper för att vara giltiga. Som ett resultat av detta offentliggjorde de i mars 2021 sin officiella rapport som föreslog att regeringsformen skulle ändras.

Förslaget röstades första gången igenom i riksdagen i april 2022. Enligt svensk lag måste varje ändring av grundlagen godkännas två gånger av riksdagen och det måste hållas ett riksdagsval mellan besluten. Så efter valet i september 2022 kunde riksdagen klubba igenom det andra och sista godkännandet. 

“Ändringen av regeringsformen för att tillåta e-signering av regeringsbeslut skulle kunna få en rad positiva effekter på effektivitet, kostnadsbesparingar, tillgänglighet och säkerhet,” säger Felix Kallin Bäckström, jurist på Oneflow. “Förslaget innehåller också bestämmelser för att säkerställa de elektroniska signaturernas integritet och äkthet, vilket skulle kunna öka säkerheten i myndigheternas beslutsprocesser. Detta skulle kunna öka allmänhetens förtroende för beslutsprocessen och bidra till att förhindra bedräglig verksamhet.”

E-signering i Sverige

E-signering är generellt väldigt utbrett i Sverige och acceptansen är hög. Idag är det lika vanligt att signera avtal och dokument i både jobbet och privat med e-signaturer. Det anses vara ett smidigt och säkert sätt för att teckna mobilabonnemang, underteckna mäklaravtal, anställningsavtal, säljavtal, m.m. Det är i princip bara köpekontrakt för fastigheter och testamenten som fortfarande måste undertecknas på papper.

För att e-signerade regeringsbeslut ska vara giltiga, måste e-signaturen uppfylla höga krav på säkerhet. Vad som definieras som hög säkerhet framgår i EU-förordningen eIDAS som delar in e-signaturer i tre kategorier: enkel elektronisk signatur, avancerad elektronisk signatur och kvalificerad elektronisk signatur. Regeringsformen kräver att avancerade eller kvalificerade signaturer används vid signering av regeringsbeslut.

För att signera med en avancerad elektronisk signatur kan du använda elektronisk identifiering, till exempel BankID. Det ställer höga krav på identifiering av undertecknaren och dennes kontroll över signeringsmedlet.

Beslutet att ändra grundlagen för att tillåta e-signering av regeringsbeslut är ett viktigt steg för Sveriges myndigheter att effektivisera arbetet utan att kompromissa med säkerhetsnivån. Och kanske kan det leda till att alla typer av handlingar så småningom kan signeras med e-signaturer. Även köpekontrakt gör fastigheter.

Prev:

De bästa strategierna för att öka konverteringsgraden i försäljningen

Next:

Signering av avtal online: Den guide du behöver

Liknande artiklar

Avtal

Signera ett avtal: Vad du bör tänka på innan du skriver på

Elektroniska signaturer

Hur gör man en digital signatur säker och trygg?

Elektroniska signaturer

Hur säker är en e-signatur jämfört med PDF-filer?

Avtal

Att förstå B2B-avtal: Vad du behöver veta

Avtal

Avtalsautomatisering: En komplett guide

Nyheter & event

Varför skolor blir digitala i en post-pandemisk värld

Produkt

Ny funktion: Inline-kommentarer

Företagskultur

De fyra stegen i digitaliseringen av HR